Denna uppsats undersöker rollerna av förtroende och redovisningsinformation vid bankers kreditbedömning av smÄ och medelstora organisationer. Fem intervjuer med kreditbedömare har genomförts med avsikt att fÄ en djupare förstÄelse för hur förtroende och redovisningsinformation interagerar och pÄverkar vid en kreditbedömning. Intervjuerna företogs med dels respondenter som bedömer bostadsrÀttsföreningar dels med respondenter som bedömer övriga typer av organisationer. Detta gjordes för att ta hÀnsyn till den effekt sÀkerheter kan ha pÄ kreditbedömningen. Studien finner att kreditbedömningen till smÄ och medelstora organisationer Àr beroende av bÄde utförlig och noggrann redovisningsinformation, och av förtroende för redovisningens kvalitet och organisationens ledning..

SmÄ och medelstora organisationer finner sig ofta vara aktörer pÄ en mycket konkurrensutsatt marknad dÀr det Àr avgörande att uppnÄ stÀndiga förbÀttringar för att förbli konkurrenskraftig. Six Sigma (Àven kÀnt som Sex Sigma) Àr en mycket populÀr metod för processförbÀttring, med hög framgÄngsgrad, hos stora organisationer. Denna uppsats och examensarbete försöker utvÀrdera huruvida smÄ och medelstora organisationer kan anamma Six Sigma. I strÀvan att utvÀrdera detta utfördes ett Six Sigma processförbÀttringsprojekt vid Ecolean AB i Helsingborg, Sverige. Fynden i denna studie antyder att Six Sigma kan anammas av smÄ och medelstora organisationer.

Att utveckla datalager innebÀr hantering av ett antal faktorer som kan avgöra sÄvÀl implementationens framgÄng som misslyckande. Hantering av dessa faktorer pÄ smÄ och medelstora företag Àr kritisk eftersom företag av denna storlek Àr sÀrskilt kÀnsliga för de ekonomiska förluster detta kan orsaka.Denna rapport redovisar resultat frÄn en undersökning pÄ smÄ och medelstora företag inom VÀstra Götaland avseende dessa företags uppfattning av utveckling av datalager. Företag instÀmmer i stort sett med litteraturens beskrivning av det som huvudsakligen bör beaktas vid datalagersprojekt. Men, till skillnad med litteraturen, lÀgger respondenterna mer vikt pÄ ledningens engagemang i datalagerprojekt Àn pÄ ekonomi och teknikNyckelord: Datalager, SmÄ och medelstora företag, erfarenhet med datalager, ledningens stöd..

En studie om kompetensutveckling av personal i medelstora företag..

EDI (Electronic Data Interchange) Àr en av de olika tekniker och metoder som finns för att etablera e-handel. Trots att tekniken erbjuder en rad fördelar, exempelvis automatisk överföring av information utan mÀnsklig inblandning, Àr utbredningen inte sÄ stor bland smÄ och medelstora företag. Anledningen till detta Àr frÀmst för att det Àr för dyrt och komplext att införa. Syftet med detta arbete Àr att undersöka om implementeringen av EDI har gett förvÀntad lönsamhet i smÄ och medelstora företag.För att söka svar pÄ frÄgestÀllningen har enkÀter anvÀnts som metod. De slutsatser som kan dras frÄn enkÀtundersökningen Àr att de flesta smÄ och medelstora företag införskaffade EDI av andra skÀl Àn lönsamhet, dÄ frÀmst krav frÄn kunder.

Företag idag mÄste kunna hantera enorma mÀngder information vilket gör att sökningar blir tidskrÀvande, och viktig information kan lÀtt förbises. Som en lösning pÄ informationsproblemet har mÄnga organisationer investerat i en företagsportal. Detta Àr en dyr investering och i teorin pÄstÄs att det endast Àr kostnadseffektivt för stora företag att implementera ett sÄdant verktyg. Det finns dock medelstora företag som har mindre företagsportaler och vÄrt syfte med uppsatsen Àr att ge en bild av hur företagsportalen i sin helhet kan stödja anvÀndarna och visa vilka av teorins funktioner, som Àr centrala och bör prioriteras. Vid intervjuer med anvÀndare av företagsportaler i medelstora företag, har de intervjuade fÄtt bedöma hur olika portalfunktioner fungerar som stöd i arbetet och vilka de anser vara viktigast.

Vi vill beskriva, analysera och diskutera vad den nya lagen medför ur företagens perspektiv. Kunskapen vi vill bidra med skall kunna ge en tydligare bild över vad som egentligen har skett med företagen och hur de pÄ kort sikt har pÄverkats av den nya lagstiftningen. Undersökningsobjekten Àr fem smÄ och medelstora tillverkningsföretag, tre organisationer samt en bank. Resultatet visar att det tillgÀngliga sÀkerhetsunderlaget för bankerna har reducerats. Bankerna vill se en övergÄng till fakturabelÄning och till följd av detta fÄr de bÀttre sÀkerhet samtidigt som kredittagaren fÄr betala en högre kostnad för krediten..

Electronic Data Interchange (EDI) utvecklades under 1960-talet eftersom det fanns ett behov av att snabba upp överföringen av dokument i samband med transporter. Men det dröjde Ànda till 1980-talet innan EDI började anvÀndas inom de större industrierna. Att anvÀnda sig av EDI innebÀr att affÀrssystem kan utbyta information direkt, med minimal eller ingen mÀnsklig inblandning. Genom att anvÀnda sig av EDI-teknik inom eller mellan organisationer kan man dra nytta av ett antal fördelar, dÀribland sÀnkta kostnader, höjd datakvalitet och höjd konkurrenskraft. Trots dessa fördelar har EDI haft sÀrskilt svÄrt att fÄ fotfÀste hos den stora majoriteten av de mindre och medelstora företagen.

Omfattande ekonomistyrning tillÀmpas i första hand utav stora företag och dessutom Àrformella styrverktyg konstruerade för tillÀmpning i stora företag. Ett företagsekonomistyrning Àr betydelsefull dÄ flera företag möter hÄrd konkurrens och finanskriser.DÀrmed Àr det intressant att studera smÄ och medelstora företags ekonomistyrning, eftersomekonomistyrningen likvÀl kan vara till fördel för smÄ och medelstora företag. Uppsatsenssyfte Àr att beskriva ekonomistyrningen hos smÄ respektive medelstora företag samt attanalysera skillnader mellan smÄ och medelstora företags tillÀmpning utav formellastyrverktyg. Uppsatsen följer en kvalitativ forskningsmetod dÄ avsikten Àr att skapa endjupare förstÄelse för formella styrverktyg i smÄ och medelstora företag. Uppsatsen Àrgenomförd med ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt i avsikt för att se helheten iforskningsproblemet.

Befintlig forskning pa? omra?det har dragit slutsatsen att Knowledge Sharing a?r av stor vikt fo?r ett fo?retags framtida o?verlevnad och att sma? och medelstora fo?retag i ma?nga fall inte tagit de a?tga?rder som beho?vs fo?r att fra?mja en o?kad kunskapsdelning mellan medarbetarna. Studien belyste da?rfo?r Knowledge Sharing inom sma? och medelstora, projektbaserade fo?retag. Syftet med studien var att o?ka fo?rsta?elsen och bidra med kunskap ga?llande hur medarbetarna inom sma? och medelstora fo?retag arbetar med och kan stimulera Knowledge Sharing.

Denna uppsats Àmnar beskriva hur smÄ och medelstora svenska företag förvaltar överskott av likvida medel. Vi vill Àven undersöka varför företagen agerar som de gör, orsakerna bakom, samt visa pÄ alternativa lösningar. För att uppnÄ vÄrt syfte kommer vi ocksÄ att beskriva bankernas roll som placeringsrÄdgivare dÄ bolag, behandlade i studien, Àr beroende av deras tjÀnster och kunskap..

En studie om kompetensutveckling av personal i medelstora företag..

Debatten gÄr idag het i Sverige om att slopa revisionsplikten i smÄ och medelstora företag.Anledning Àr att den svenska revisionen pÄverkas till allt större del av den internationellautvecklingen dÀr det i dagslÀget endast Àr Sverige och Malta som har kvar revisionsplikten försmÄ och medelstora företag. VÄr uppsats hade dÀrför som syfte att beskriva, sÀrskilt utifrÄnrevisorns synvinkel, tÀnkbara effekter av en slopad revisionsplikt i smÄ och medelstoraföretag i Sverige. Detta utmynnade i vÄr problemformulering som löd: Vad skulle en slopadrevisionsplikt för smÄ och medelstora företag innebÀra i Sverige? VÄrt arbete utgick frÄn endeskriptiv ansats dÄ vÄrt syfte var att beskriva och vi valde att anvÀnda en kvalitativ metod föratt besvara vÄr frÄgestÀllning. Genom att ta del av befintlig teori samt vÄra respondentersuttalande kom vi fram till att ett slopande av revisionsplikten för smÄ och medelstora företag iSverige kommer att innebÀra övervÀgande positiva effekter.

Syftet med studien Àr att söka förstÄelse för hur svenska smÄ och medelstora företag arbetar med CSR implementering pÄ en utvecklingsmarknad och vilka problem och möjligheter de möter i arbetet med detta.   .

Att Corporate Social Responsibility (CSR) blivit allt vanligare ses fra?mst bland större fo?retag da?r a?ven forskningen har sedan 1990-talet fokuserat pa? att förklara dessa företags incitament till att arbeta med fra?gan. Men CSR förekommer Àven bland SMEs, en grupp företag som representerar en stor del av va?rldens företag. Studien syftar till att undersöka vilket ansvar svenska medelstora företag tar fo?r sin sociala och miljömÀssiga pÄverkan pa? omvÀrlden, inte minst dÄ forskningen premierat större fo?retag men a?ven dÄ medelstora företags karaktÀrsdrag kan ses som en kombination av sÄvÀl smÄ som stora företags typegenskaper.